Jag hamnade på sjukhuset för några dagar sedan & har nu opererat bort blindtarmen.

Jag är extremt rädd för allt som har med nålar & blod att göra men ibland får man bita ihop. Operationen gick bra och jag är väldigt tacksam över hur bra sjukvård de faktiskt har i det här landet. Jag trodde inte att jag skulle ha så himla ont efter som jag faktiskt haft. Aldrig varit med om denna smärta & bara velat gråta för det mesta...Kan dock varken skratta eller gråta då min kropp gör ännu ondare av det. Även hosta, djupa andetag, gäspa osv. gör så ont. Sjukt jobbigt. Har i stort sett varit sängliggandes enda sedan dess. Har så fruktansvärt ont i hela kroppen, väldigt yr & skakig & klarar knappt av att gå. De gjorde inte som de vanligtvis brukar göra när de tar bort blindtarmen, eller vanligtvis oc vanligtvis men de jag känner som tagit bort den tidigare har bara öppnat magen & tagit ut den i stort sett? Jag gjorde en "laparoscopic appendectomy" vilket innebär att de går in med en kamera & sedan drar ut den. Får bara några små ärr tack vare det så det är skönt. Denna metod gör dock att jag har sjukt ont även i bröstet & axlarna & inte kan sitta upp eller andas normalt... Väldigt svårt att förklara men de blir ett visst tryck på axlarna under operationen. Men nu när det gått några dagar börjar jag ändå känna mig bättre så det går iallafall åt rätt håll, idag är första dagen jag kunnat stå upp normalt & kunnat röra mig lite, något jag absolut inte kunde för några dagar sedan. Men ja som sagt, dagar som dessa vill man såklart bara vara hemma. Hade en sjukt jobbig och smärtsam natt på sjukhuset och ringde sköterskorna väldigt ofta. Kändes lite bättre när min pojk kom & satt med mig en stund morgonen efter iallafall. Annars var jag ensam under hela tiden vilket också var väldigt tufft får jag erkänna. Nu är jag hemma och återhämtar mig mest. Vilket innebär bara vila. Jag får inte lyfta något, inga hastiga rörelser, ingen alkohol, inte köra bil, inte träna osv osv. de vill att jag undviker i stort sett allt till en början, dels för att stygnen & allt i min kropp ska läka ordentligt & även för att jag är väldigt snurrig på grund av starka tabletter hela tiden. Börjar bli sjukt uttråkad av att ligga stilla & inte ha något att göra. Får dessutom inte bada vilket jag gör väldigt ofta när jag är bara hemma & uttråkad annars...dessutom så orkar jag knappt stå upp i duschen, blir helt andfått utav det. Skypa med Lisa några timmar igår & har ringt/skypat med min familj flera gånger senaste dagarna. Har sovit väldigt väldigt dåligt, dessa tabletter gör mig visserligen väldigt trött men jag drömmer så mycket konstiga saker...usch. Är så tacksam att jag har så himla många fina människor i mitt liv som hört av sig och försökt göra vad de kan iallafall. ♥

// Såhär ser det ut just nu...blä //

 

Jaha så jag ska alltså ta det lugnt nu framöver & de vill inte att jag börjar "leva normalt" igen på cirka 6 veckor. "Tjoho!" . Jag som precis lagt upp både ett mat & träningschema att följa. Så blev det ju inte. Suger. Innan jag åkte till Sverige så träna jag inget sista veckorna för jag va förkyld, i Sverige träna jag inte & sen när jag kom tillbaka träna jag 1 vecka innan jag åkte till Miami. Efter Miami var det så mycket som gick runt i mitt huvud att jag bestämde mig för att vänta en vecka & under den veckan bara äta all skräpmat jag vill & så mycket jag vill och efter det börja med ett ordentligt schema med både mat & träning. Den veckan...skulle börjat denna vecka MEN istället har jag legat på sjukhus & får inte gymma på ytterligare 6 veckor nu. Känns mindre bra. Usch mår verkligen dåligt över min kropp just nu & det bara kryper i benen på mig!!